Morgonmöten

Alltså det här med rutiner och att bli vuxen och duktig på att packa väskor och sånt. Händer tydligen inte nödvändigtvis som 32 åring heller.

Jag har varit hur duktig som helst att stiga upp på morgonen, kommit i bra tid till jobbet och så där.

Sen kom gårdagen och jag hade morgonmöte redan 8.30. Jag hann i god tid och tyckte det var så skönt, för då skulle jag ju komma iväg i god tid från jobbet och ställa mig i ordning och packa för bröllop i helgen i Finland. 

Ja, det gick ju så där. Klockan var nästan 20 innan jag var hemma. Packandet blev naturligtvis en fars. Blir att köpa underkläder på flygfältet och skorna jag valde kan jag väl gå i i en timme max. Well well. Sen blev det natt och jag måste gå och lägga mig för att hinna stiga upp tidigt, packa, ställa i ordning för  vår supergäst som kommer på måndag en timme efter vi själva landar och iväg på jobb för ännu ett morgonmöte och tonvis med jobb som ska fixas innan jag måste rusa vid halvdag för att hinna till flyget.

Någon som kan gissa hur det gick? Jo, jag vaknade inte mindre än en timme för sent. Har ingen aning om vad jag packat och vad jag inte packat. Ingenting är iordningställt för måndag och jag kommer hinna till jobbet svettig, lite kissnödig, med blött hår med c 2 minuters marginal.

Känns verkligen som glada dagar nu. 

Skurken till detta llv och leverne i ofas är givetvis morgonmöten! Don't do them!!!

Då kör vi.