Min tur - Bloggeventet del 1

Nåja, nu är det äntligen min tur att berätta om lördagen! 

Ett gäng förväntansfulla damer, och en och annan man!

Emma verkade bli lite tagen då hon kom ut ur salen, alla fina typer som fanns där fulla av förväntningar. Fint att hon hade sina trogna vapendragare med sig hela dagen. Det är vänskap det. Här med Vackra Nelly. 

Salen fylldes i väntan på Ranelid.

Som tur hittade jag Helena och några andra, som också kommit solo till Eventet.  Så var vi inte längre ensamma.

Och underbara Emma. Hon var just så fantastisk som jag visste att hon måste vara.

Sen blev det monolog av Ranelid. Jag kan verkligen inte förklara orden, känslan, tankarna han förmedlade. Hörde kanske de vackraste ord jag någonsin hört sägas i det rummet. Han talar verkligen som ingen annan. Jag hoppas att det dyker upp filmklipp på det här! Men som exempel, ett citat jag hittade inne hos Malena, som också var där "Att leva är att simma från stranden jag till stranden du i havet vi". Efter att ha lyssnat på honom i en timme känns verkligen allt jag skriver simpelt.

Sen blev det paus med limhamnsbomber, ni kan läsa varför här.