Jo man hoppar på en färgglad metrolinje och kryper upp ur underjorden vid Operan. Den var hur vacker som helst i morgonljuset.
Parisarna envisades med att dra sig till jobbet.
Det var kallt, men solen slängde igen ett så fantastiskt sken över stadens vackra byggnader att jag blev alldeles hög igen. Finns det något bättre än att vara hög på livet? Undrar just.
Jag tog mig en diskret liten frukost. Och bredde ut mig med mina böcker och pappersbloggar. Många intryck som jag vill få till pappers. Killen som cyklade hem från jobbet med en baguette balanserandes över cykelkorgen. Den silverhårige äldre mannen som satt och drack sitt glas rosé. Till och med mannen i basker med baguette under armen har jag sett. Och alla vackra människor. Jisses så människor är vackra här. I säkert 2 timmar satt jag och skrev, skrev och skrev.
Medan de coola fransoserna intog sin frukost på stående fot vid bardisken, som sig bör.
Etiketter: resor
