Tönten världsvan

Oj vet ni! Ibland är det så underbart att vara jag. Man vet aldrig hur en dag ska gå.

Det är nu exakt två timmar sen jag landade i geneve. I och med att alla stackare inte är på semester skulle jag åka och dumpa min väska till finaste majas jobb och sen slänga mig i en pool.

Problem nummer 1: bussen jag skulle ta fanns ingenstans! Bara en massa abstrakta skyltar hit och dit. Jag frågade om hjälp av 5 olika pers och fick 5 olika svar. Fel svar fick jag bla i infon... Om ni inte visste det så blir man svettig av att bära väskor fram och tillbaka över ett flygfält i hettan i solen!

Problem 2: hållplatsen hade gått och bytt namn. Jag fokuserade stenhårt på att se rätt namn på skylten och insåg alldeles för sent att jag nog missat min exit. Har varit hit en gång för några år sen men mitt bildminne var inte så bra som jag trodde. Well... Väl så här långt väljer jag alternativet att inte hoppa i poolen, inte heller hänga på stan för det är lite för hett utan jag väljer att ta tåget rakt 'hem'!

Problem 3: jag känner inte igen tågstationen utan åker förbi och märker en god stund senare att det här nog inte kan stämma... Jag hoppar av bussen och har ingen som helst aning om var jag är. Enda rätta är då att leta reda på en hållplats på andra sidan gatan och åka tillbaka. Men då var jag fiffig nog att dubbelkolla vad stationen heter. På riktigt hur kan man gömma en station så att man inte ser att det är en station?

Väl så här långt inser jag att det är lika bra att åka till jobbet med mina väskor i alla fall i och med att bussen nu åker i rätt riktning. Vem vet hur det skulle ha gått om jag ännu tagit ett tåg och en buss. Jag kanske skulle vara i Sverige vid det här laget...

Så på det här sättet får ni en c. 5 minuters bussresa att ta två timmar. Man skulle fasen inte kunna tro att jag åkt jorden runt och också bott utomlands. Eller alltså att jag överlevt detta och också kommit hem...

Men nu alltså. Jag. Skuggig terrass. Ett glas lokalt vitt vin. En deckare som går mot sin upplösning. Nu är allt som det ska vara. Förutsatt att jag inte glömmer bort att jag är nötallergiker och börjar nafsa på jordnötterna som står framför mig!

Etiketter:

Vill också: Tönten världsvan

torsdag 4 augusti 2011

Tönten världsvan

Oj vet ni! Ibland är det så underbart att vara jag. Man vet aldrig hur en dag ska gå.

Det är nu exakt två timmar sen jag landade i geneve. I och med att alla stackare inte är på semester skulle jag åka och dumpa min väska till finaste majas jobb och sen slänga mig i en pool.

Problem nummer 1: bussen jag skulle ta fanns ingenstans! Bara en massa abstrakta skyltar hit och dit. Jag frågade om hjälp av 5 olika pers och fick 5 olika svar. Fel svar fick jag bla i infon... Om ni inte visste det så blir man svettig av att bära väskor fram och tillbaka över ett flygfält i hettan i solen!

Problem 2: hållplatsen hade gått och bytt namn. Jag fokuserade stenhårt på att se rätt namn på skylten och insåg alldeles för sent att jag nog missat min exit. Har varit hit en gång för några år sen men mitt bildminne var inte så bra som jag trodde. Well... Väl så här långt väljer jag alternativet att inte hoppa i poolen, inte heller hänga på stan för det är lite för hett utan jag väljer att ta tåget rakt 'hem'!

Problem 3: jag känner inte igen tågstationen utan åker förbi och märker en god stund senare att det här nog inte kan stämma... Jag hoppar av bussen och har ingen som helst aning om var jag är. Enda rätta är då att leta reda på en hållplats på andra sidan gatan och åka tillbaka. Men då var jag fiffig nog att dubbelkolla vad stationen heter. På riktigt hur kan man gömma en station så att man inte ser att det är en station?

Väl så här långt inser jag att det är lika bra att åka till jobbet med mina väskor i alla fall i och med att bussen nu åker i rätt riktning. Vem vet hur det skulle ha gått om jag ännu tagit ett tåg och en buss. Jag kanske skulle vara i Sverige vid det här laget...

Så på det här sättet får ni en c. 5 minuters bussresa att ta två timmar. Man skulle fasen inte kunna tro att jag åkt jorden runt och också bott utomlands. Eller alltså att jag överlevt detta och också kommit hem...

Men nu alltså. Jag. Skuggig terrass. Ett glas lokalt vitt vin. En deckare som går mot sin upplösning. Nu är allt som det ska vara. Förutsatt att jag inte glömmer bort att jag är nötallergiker och börjar nafsa på jordnötterna som står framför mig!

Etiketter:

2 kommentarer:

Klockan 04 augusti, 2011 , Anonymous Anonym sa...

slutet gott, allting gott! eller ngt sånt...

 
Klockan 04 augusti, 2011 , Blogger Evis sa...

Ja absolut! :)

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida