Stackars Monica, mitt resesällskap, har drabbats av PSB eller Post-Stockholm-Blues.
Själv har jag återhämtat mig, och förutom några klassiska slagdängor som jag nog kommer att få dras med en god tid framöver känns läget nu rätt stabilt!
Men mera musik vill jag bjuda på! Kanske jag på det viset får ur dem ur hjärnan så småningom! :)
Minns ni till exempel den här pärlan? Jag varnar dock svaga tittare. Klippet innehåller både hår och kläder som gärna kunde glömmas :)