Hej! Efter kraftiga påtryckningar (kanske framförallt från min sida...) har jag lovat att göra lite gäst(jäst)inlägg i min minstasysters fina blogg. Bakom tangentbordet sitter nu alltså den av Evis systrar som inte bor i huvudstan, inte i nån stad överhuvudtaget faktiskt.
Jag har en tendens att omge mig med recept. Dels såna som man ger åt folk så de får hämta medicin på apoteket och bli friska. Inte speciellt spännande att blogga om- och är det så slår tystnadsplikten till. Dels dedär recepten som man kan göra något trevligare av. Med andra ord kommer mina (eller mitt, eller inga-beroende på censuren) inlägg att handla om mat.
Jag älskar mat. Jag älskar att göra mat (nåja inte riktigt varje dag). Jag älskar att handla mat, speciellt om det finns nåt trevligt att köpa. Och jag älskar recept. När nudå julmaten snart är uppäten, så kommer ju nästa excellenta mathelg: Nyår. 6 vuxna och 5 barn torde det bli hos oss. Har med andra ord ägnat torsdagsförmiddagen åt receptfilosoferande.
Man tager vad man haver. Ekvation 1: Bekanta har familj i Lappland. Där finns det renar. I vår frys finns därför 2 renstekar á 2kg. De är skrymmande. Resultat 1: Tjälknöl. Befinner sig som bäst i ugnen och jag hoppas att den ser mer sympatiskt ut då den är klar, för just nu ser den lite thriller-aktig ut...
Ekvation 2: Den snälla tomten hade en gasolbrännare till mig. Och den ska INTE användas i garaget. Alternativen är då Créma Catalana eller Créme Brulée. (Nej jag vet inte hur det ska stavas, bara hur det ska ätas...) Enhälliga matjuryn bestämde det sistnämnda. Så de är också på G.
Sen ska det väl vara potatis, sås, förrätt. Och bröd. Faktiskt så är hemgjord baugette jättegott. Och inte jättesvårt att göra bara man har tid att låta degen jäsa alla sina timmar.
Man behööver inte titta på den under tiden, framförallt inte de 12 timmarna i kylskåpet, degen går dessutom utmärkt att göra kuvertbröd av.
So far so good. Nu choklad-och-bok-paus innan natten. Mittiallt blir det en fortsättning på det här imorgon (dvs senare idag) eller nån annan dag :). Sen framåt påsk kommer kanske ett inlägg om vad man ska göra av tjälknölsrester, för 2 kg kommer vi knappast att äta upp, med tanke på att barnen sannolikt kommer att trycka i sig köttbullar och franskisar...(kanske man kan skicka åt Evis per post).
